I avek en gran lazwa ki mon akéy zot ozordi lo sa sit ek-sep-syonel ki nou gouvernman in met a dis-po-zisyon nou de minister (Social ek Ledikasyon), pou sa prozé Youth Hope Center, ki pou en progam ledikasyon alternativ avek kon-po-nan rezidansyel.
Si ozordi nou pe met premye pyer (stone) pou sa proze, se zis-te-man pou demontré komitman e pasyon minister, departman e lazans kin perseveré pou realiz sa prozé
A sa pwen, permet mwan donn en pti kon-tran-di lo baz legal e polisi ki governman i’n met an plas pou developman progranm é servis pou zanfan dan nou pei.
Lalwa Children Act isi Sesel, ti ganny met an plas an 1982. Sa lalwa, an (in) gran parti, I kouver serten provisyon pou servis zeneral e met responsabilité lo leta pou asiré ki i anan landrwa konvenab pou sof-gard zanfan.
Sesel ti osi parmi bann premye pei pou ratifyé Konvansyon drwa Zanfan an 1990, e donn komitman pou soutenir dwa zanfan e son langazman pou enplimant tou lartik sa Konvansyon.
Nou ganny odité par Komité Nasyon Zini pou Drwa Zanfan, kot nou ran kont lo bann mezir ki noun met an plas pou pro-mou-vwar e met an-valer dwa zanfan dan nou pei.
En rekoman-dasyon (recommendation) for ki Komite Drwa Zanfan i’n konsistan lo la, se pou asiré ki nou met an plas servis sikosyal, pou donn sipor zanfan ki dan difikilté, pou anpes zot tonm dan move lenflians e kriminalité.
An plis, Lartik 31 nou Konstitisyon i enpoz en ‘duty of care’ lo leta, pou asir proteksyon zanfan pou ki zot pa ganny servi dan oken fason ki met zot dan danzé.
Leta i transfer sa bann responsabilité lo diferan minister e antité a traver bann polisi e lalwa apro-priyé. Se pou sa rezon, ki zot tou zot ganny reprezanté ozordi dan sa seremoni senbolik.
Ozordi en 2025, nou annan rezon selebré demars e lenportans en tel proze, e pou nou kont nou benediksyon ki apre en long parkour, sa rev pe finalman vin en realite.
Ser envite,
Monn sou-linny bann lens-tans legal ki obliz nou koman en pei, pou fer tou sa ki posib pou byen ankadré nou zanfan akoz se zot ki pou pran larelev pou diriz pei dan le fitir. Nou tou nou bezwen pran responsabilité pou asiré ki nou bann zanfan ki pli vilnerab i ganny en dezyenm sans e lespwar pour en bon lavenir.
A sa pwen, i enportan pou nou konpran sa parkour len-ter-van-syon ki’n ganny trasé pou nou zanfan ki ti dan difikilté. Tou ti konmansé dan ansyen Training School lapolis lo Praslin. Sa landrwa ti ganny re-de-zi-nyen koman en sant pou bann zanfan ki a-risk e ti ganny apelé YRTC. Sa Progranm ti komans anviron 1989 e ti areté en 2006 pour divers rezon tel ki :
• difikilté pou paran sorti Mahe pou vizit zot zanfan lo Praslin
• Mankman profesyonel e lezot spesyalis (specialist) pou travay ek sa bann zanfan
• Proximité avek sit ki tin ganny idantifyé pou fer nouvo stadium footbol.
Depi 2006, Departman Zafer Soyal in kontinyen met devan gouvernman, nesesité pou idantifyé en lot landrwa alternativ e bidzé neseser pou realiz sa prozé.
Ti annan en lesey pou bouz sa servis North East Point an 2007 apre ki serten travay ti ganny fer lo sa batiman ki konmela i Night Shelter.
Byen vit, ti annan konsernen tel ki ; landrwa pa ti ideal, e management ti ganny difikilte pou ofer progranm apropriyé e asir kontrol neseser pou gard zanfan en sekirité. Sa progranm ti ganny sispann lafen 2008.
Apré sa, demars ti kontinyen pou kapab idantifyé lezot landrwa, me gouvernman sa letan pa ti met sa prozé koman en priyorité.
Apre bokou sipli-kasyon e leokri manm piblik, Departman Zafer Sosyal ti remet demann devan gouvernman e ankor, bann diferan teren ti ganny idantifyé, tel ki; Anse Royale kot Golden Egg, ex-Indian Ocean Nursery, Grand Anse Mahe an 2014, e plitar Au Cap an 2016, me sa fwa si, ankor governman sa letan pa ti donn zot la-prou-va-syon e sipor.
En 2017, en lot demars ti ganny fer pou sey idantifyé en landrwa kot lekol Grand Anse Mahe pou sey komans en servis tanporer, ziska ki demars i ganny finalizé pou ganny teren Cap Ternay.
Sa fwa si, kominoté Grand Anse Mahe pa ti aksepté e sa lot demars pou
Cap Ternay pa ti realize pou diferan rezon.
An 2018 letan ki bann demars pou idantifyé en sit apropriyé ti pe kontinyen, , en progranm tanporer ti komansé avek sipor Seychelles Police Academy, swivi par enn kot Seychelles Defence Forces, Ile du Sued, ki ti apre bouz kot Coast Guard, Perseverance. Pandan sa letan ki bann demars e li-ni-sya-tiv de-zes-peré ki Departman Zafer sosyal ti pe fer pou adres sitiasyon ti pe kontinyen, bann bezwen zanfan ti pe vinn de-pli-zan-pli alarman.
Wi ser envité, sa bann demars pou ganny en landrwa apropriyé e permanan ek bidzé pou konstriksyon sa sant i’n pran 19 an. Sa trazé ki pann ganny latansyon neseser pou plizyer rezon in kout nou pei ser. Nou’n perdi bokou zenn kin tonbé pandan sa dernyen 19 an, e i annan ki’n malerezman perdi lavi.
A sa moman, mon oulé dir en gran mersi Prezidan Ramkalawan. Wi Prezidan, mwan ek mon tim nou’n kozé ; nou’n demandé ; e ou’n ekouté ; akoz ou annan byenet zanfan Sesel aker. Pandan sa dernyen 3 zan ou’n pousé pou pran en desizyon ferm e brav pou donn sa zoli sit e bidze neseser pour sa prozé byen enportan pour nou zanfan.
Mon oulé osi remersyé Cabinet of Ministers, kinn vreman konpran lenportans e ki’n siport mon minister dan sa demars. I enportan pou noté ki sa prozé pe ganny finansé entyermen par governmen sesel.
Mon tre kontan pou ki nou zefor kontinyel avek tou nou bann stakeholders, ki’n konpran sa nesesité pou sa prozé, espesyalman Minister Finans, anba direksyon ansyen Minis Finans Msye Naadir Hassan, ki avek nou ozordi, ek son tim.
Mersi pou kwar dan fer en diferans dan lavi nou bann zenn, ki pe pas dan sitiasyon difisil e ganny konsideré koman a- risk.
Ozordi, i zis en komansman, mon konvenki ki nou pou fer tou pou ganny en lekip solid ki byen ekipé pou ankadré bann zanfan atraver bann progranm ledikasyon, e rea-bi-li-tasyon.
Mon oule salyé e dir en gran mersi lekip Departman Zafer Sosyal, dirizé par PS William-Melanie, ki pann zanmen perdi lespwar. Zot inn toultan konsilté e kolabor avek lekip Minister Ledikasyon pou kapab tonm dakor lo en prozé entegré. Sa kolaborasyon e par-te-nar-ya i bezwen resté solid pou garanti siksé sa progranm.
Avan mon terminen, ankor en fwa mon dir mersi sa ladministrasyon pou tou sipor ki in donn sa prozé e pou tou ki pou vini a lavenir. Mersi Minis Rangasanmy, CEO Shah, SIA ek tou teknisyen pour sipor e konsey ki zot in donnen pou realiz sa prozé.
Mon kont lo zot sipor kontinyel avek sipervizyon diferan letap konstriksyon an konsiltasyon avek mon minister e minister ledikasyon pou ki kontrakter i donn nou en zoli batiman e remet Youth Hope Center avek nou dan delé letan rezonab pou lansman progranm.
En mansyon spesyal e remersiman i al pou First Lady pou son prezans. Ou fer en gran diferans ler ou travay avek nou zanfan; ou anmenn konfor e ou annan konpasyon e lanmour. Nou asiré ki ou pou kontinyen donn sa lankourazman, gidans e siport ler ou visit nou bann zenn ki pou lo program.
Pour ki sa levenman in posib ozordi, inn annan en lekip diferan lazans e endividi ki’n prepar landrwa, ki’n fer sir sekirité i an plas, ki’n donn diferan lekipman pour sa seremoni deroul byen. En gro mersi zot tou.
En konklisyon, mon le atir zot latansyon lo sa kanvas kinn kouver sa plak kome-morativ. Sa bann portre pe demontré bann rev, aspirasyon ek lespwar zanfan ki ti lo program set an pasé.
Sa ti zot rev pou annan en sant parey. I enportan ki zot lavwa I ganny mani-festé dan sa seremoni senbolik koman en sir lespwar pou lezot ki pe pas dan menm sitiasyon ki zot in pas ladan.
Proteksyon zanfan I en devwar esensyel ki deman nou latansyon e
de-dikasyon kolektiv. Nou bezwen asir zot byenet ek sekirité e osi en lenvironmen kot zot kapab grandi, aprann e epa-nouir.
Mersi